hejhej tänkte slänga in ett litet hatinlägg eftersom jag är så jävla trött på det här.

 

Jag har 2 killkompisar till mig, tänker inte nämna några namn haha, men iallafall, 2 killkompisar som när jag är ensam med dom är hur härliga som helst. Dom är snälla, roliga och jag kan sitta i timtal och snacka med dem. Men så finns det en tjej, eller ja, de har varsin, som när hon är med så blir dom så förändrade och jag är så jävla trött på det. En av dom, vi kan kalla honom kille 1 haha, älskar jag väldigt mycket. Han är hur bra som helst och det är han hela tiden, med mig, med alla människor, men så kommer då tjej 1 in i bilden. Älskar henne jättemycket också, en jättebra tjej rent allmänt. Men hon och han tillsammans är den värsta kombinationen jag vet, jag hatar dem tillsammans. Inte så att jag blir avundsjuk eller något, det lovar jag, men dom blir så himla dryga när dom är tillsammans. De går liksom ihop till en gemensam liten klump som man bara vill dra isär. Samtidigt kan man ju inte säga åt dem det och låta som någon crazy brud liksom. Men ja, det är kille 1 iallafall haha. Kille 2 däremot, har jag inte hängt med speciellt länge, men tycker han är jätterolig och jättesnäll när vi är ensamma. Han är ganska speciell liksom och vi kanske inte är de mest lika människorna i hela världen. Men tycker om honom :) Det finns då en brud, tjej 2 som skakar upp det hela. MIN uppfattning är att kille 2 har en liten mini crush på tjej 2, vilket jag iof tror kille 1 har på tjej 1 också, och jag tror de kanske är därför de blir som det blir. När tjej 2 är med så är kille 2 så otroligt jobbig och kan slänga ut sig, aa, elaka kommentarer som jag faktiskt kan ta åt mig med. Sen så fort hon försvinner, ska allt vara frid och fröjd. 

 

Så här är fallet och jag är så sinnessjukt jävla trött på såna människor. HUR och VARFÖR ska man förändras beroende på vilket folk man är med!? Det här kanske låter som ett väldigt töntigt blogginlägg och det kan jag hålla med till en viss grad, å andra sidan är detta min blogg och jag tänker slänga ut mig vad jag vill. Tvivlar på att de kommer läsa det här och om de nu gör det, ta åt sig, men det hoppas jag fan att dom gör. Jag hoppas de läser det här, tänker oh shit, det här handlar om mig, och gör något åt saken. För jag vill inte förlora 2 jättefina vänner, för jag orkar inte heller klamra mig fast vid de få stunderna dom är som "vanligt". Tack för mig