super rich kids with nothing but fake friends

 

Jag bor på en liten ö, alla känner alla och man vänder sig knappt om innan man ser en ny människa man känner igen. Visst, ibland älskar jag Lidingö, hur mysigt och tryggt det är här. MEN - Folk här leker så jävla mycket, dom ska vara så mycket och låtsats vara så mycket som dom inte heller är. Vänder man ryggen mot dom missar man alla ord som sägs om en, men så fort någon blir konfronterad är alla så sjukt mesiga, vågar inte säga något och låtsats som om man är bästa vänner. Vet ni hur många människor det finns på den här ön som jag veeeeet har sagt så mycket smuts om mig, som så fort de ser mig låtsats vara homies sen long time ago? Så fort någon inte har föräldrar hemma en helg, då är alla bästisar med den stackarn, alla ska "hjälpa till med att städa" osv osv osv, MYYTTTTTT.

Jag lackar, jag lackar på att man inte kan veta vem man ska lita på, vilka som är ens riktiga vänner, vad man ska säga och vad man inte ska säga. Och nu, mina kära läsare, ska jag stänga av mig lite från omvärlden. Det är inte förräns DÅ man kan se vem de riktiga vännerna är, för om jag ska vara ärlig känner jag inte att jag varken litar eller känner mig älskad av särskilt många som jag alltid trott stått bakom mig just nu. See you when I see you

hmm
Är själv född och upvuxen på lidingö och mitt intryck är att tiden ståttstill på ön...
Känner igen så mycket som man kan läsa sig till bland dig och dina vänner.
Backslicks,röda byxor, barbour, rosa skjortor och så småningom amex utan att ens ha skaffat sig ett jobb och sen ett eget bolag utan att ha jobbat sig till sin egen framgång. Vet inte jätte mycket hur det är med lidingötjejerna och hur de utvecklas med tid men utav de jag umgicks med så var de som funderade ungeför så som du här ovan är de som blivit vettigast, roligast och bäst föräldrar senare i livet.
Sen finns ju rena vetenskapliga saker som handlar om narcisism kopplat till framgångsrika människor. Företagsledare och dylikt. Detta förs självklart ner till deras barn i uppfostran och kan handla om hur man ser på sina medmänniskor.(Att de är till för att ta sig fram för egen vinnings skull)

Vet inte om det är sådant du funderade på men det var det jag läste mig till med mina ögon.

Lämnade ön vid 17 då jag blivit avstängd i skolan och jobbat från 14 års ålder och hamnade så småningom inom försvaret vilket vart en bra miljö för mig. Var borta från stureplan,lidingö och fancy life i 8 år.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Narcissism

https://www.youtube.com/watch?v=TlTKhPkZSJo
Bad part of town: Lidingö ;)

http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Narcissistisk_personlighetsstörning
Haha lite stört ämne för en blogg men kolla in diagnosticeringskreterirna :p
Ha det gött !:)

Go morn Daphna!:)

Så... kick some as nu men verbalt bara så du inte blir avstäng ;)

Sen kan du jue hooka upp med piff och puffarna som sjöng och dansa på mellodifestivalen för å ha kul haha

Ha en go dag!

Enda sättet att vinna en fajt är att ta den när den dyker upp... Sätter man inte ens på sig handskarna så har man garanterat redan förlorat.

Kunde inte ha sagt det bättre själv!